Idag publicerades följande krönika i Ålandstidningen:
Jag tycker att kyrkan, tron och de existentiella frågorna alltför länge hamnat i marginalen, som om de på något sätt inte hade med själva livet att göra. Jag menar att det är precis tvärtom – vårt jordeliv och hur vi agerar här i stort och smått är helt sammanflätat med frågorna om varifrån vi kommer, vart vi är på väg, vad meningen med livet är och hur vi ser på etik och moral.
Kristendomen är en mycket ”jordisk religion”. Visserligen handlar vår tro om Guds kärlek till människorna och hoppet om ett evigt liv i en femte dimension – det som ofta kallas himlen, men den handlar minst lika mycket om att ”leva rätt” här på jorden – att ta vara på våra medmänniskor och att förvalta jordens resurser respektfullt och långsiktigt. Jag menar alltså att vi har en plikt att delta i samhällsbygget och att de som bygger samhället vinner på att ta avstamp i den kristna trons grundsatser.
Låt mig börja med att kommentera rättvisa – ett viktigt begrepp som lätt missförstås och till och med missbrukas, så att det kanske förlorar sitt innehåll.
Rättvisa är något alla vill ha, och därför är det faktiskt ingen mening med att hävda att man vill att något ska vara rättvist! Ingen vill ju något annat, och det vore förstås absurt att argumentera för att något per definition borde vara orättvist. Däremot finns det väldigt olika syn på vad som är rättvist. Det vore så mycket mer produktivt om företrädare för olika åsikter berättade om hur just deras rättvisa ska förverkligas och vad den innebär för olika människor, hellre än att bara kräva ”rättvisa”.
Om någon bakar en stor kaka kan man förstås hävda att det är rättvist att personen också får äta hela kakan – hen har ju bakat den! Man kan förstås också hävda att om en person (av Gud, samhället, arvet, slumpen eller annat) fått möjlighet att baka en stor kaka är det rättvist att de som inte fått den möjligheten också ska få äta av den. Det finns alltså olika sätt att se på rättvisa. Sannolikt tycker du som läsare att något av de ovan beskriva sätten är mer rättvist än det andra, men det är strängt taget bara din åsikt – inte en sanning. För en kristen finns egentligen bara alternativet att alla ska få äta av kakan. Som ekonom tror jag att det inte i praktiken kommer att bakas tillräckligt många och stora kakor om inte bagarna får en något större bit än vi andra. Här någonstans möts praktik och etik, religion och rationalitet på ett sätt som väl beskriver vårt liv som människor på jorden. Vi ställs inför massor av avgöranden som påverkar oss själva, våra närmaste, alla andra människor och sist och slutligen hela skapelsen. Vårt liv är en komplex balansgång mellan många avgöranden, och vi vill nog alla att det samhälle vi lever i ska vara rättvist.
Med den här korta krönikan vill jag påminna om att det inte räcker som ställningstagande. Vi behöver var och en fundera noga över vilken typ av rättvisa vi vill verka för, och snarare fundera på hur vi kan verka för den i praktiken, än att lite slappt just hävda att vi söker rättvisa – ospecificerat. Man kan till exempel inte hävda att alla ska få äta massor av kaka utan att fundera på vem som ska baka den eller på frågan om den jorden faktiskt kan producera mjöl nog…
Vilken rättvisa du vill kämpa för lämnar jag till dig, men jag utmanar dig att verkligen fundera på hur den ska förverkligas – i den jordiska praktiken.
Pax et bonum
JORDAD ANDLIGHET 