SLUT

…är det på julen idag – inte förr och egentligen inte heller senare. Var sak har sin plats och varje fenomen har sin tid. Det är visserligen en visdom som man härleda från Predikaren i Gamla testamentet, men det är också en sanning som får mig att tänka på det kända ”Marshmallow-testet”, som i sin enklaste form bygger på att om ett barn äter upp sin marshmallow direkt när det får den så är det klart med det, men om barnet kan hålla sig en stund med godisen i handen så får det en godis till. Den som förmår vänta på något gott får alltså mera gott än den som inte kan vänta. Jag tror att det ligger mycket mer i det här än bara en fysisk belöning – den som väntar kommer att känna större glädje, helt enkelt. Utgående från det känner jag mig lite ledsen över att så många väljer att fira jul långt före det är jul (vilket det blir tidigast på julaftonen den 24 december) och sedan slutar fira jul medan julen ännu pågår. Var sak har sin tid, och håller vi oss till det tror jag vi mår bättre. Idag tar alltså julen slut, men det innebär inte att vi ska börja fira påsk nu, och inte ens fasta. Jag utmanar dig därmed att invänta fastlagsbullen till fastlagstisdagen!

…är det också på att ha de borta från Åland boende barnen hemma. Det är alltid så vemodigt när de far tillbaka till sina liv. Men tänker jag efter lite grann förstår jag förstås att jag är jättelyckligt lottad som har barn att sakna, och det vore faktiskt besvärligt om de vuxna barnen bodde i föräldrahemmet året om. Var sak har sin plats och varje fenomen sin tid – som sagt. Dessutom har vi ju lyckan att ha ett barn och en svärdotter på Åland och därtill numera ett barnbarn. Där verkar för övrigt och lyckligtvis inte utvecklingen ta slut – Agnes frodas och mår bra!

…är jag själv efter Covid-infektionen. Det är alldeles märkligt hur trött jag är numera. Den träning jag skrivit att jag längtar efter känns mycket avlägsen och snarare skulle jag, om möjligt, vilja sova flera timmar per dag… Nu har jag försökt motarbeta tröttheten med att arbeta en lång dag trots allt, och åtminstone ger det en stark tillfredsställelse att viljan har vunnit över tröttheten. I praktiken har jag sökt inspiration och vägledning från Bendiktinernas motto ”Ora et labora (et lege), Deus adest sine mora.” (Bed och arbeta (och läs), Gud kommer utan dröjsmål.) På något sätt fungerar det bra! Bön och arbete för framåt också i tröttheten. Det slår mig att någon som läser det här kan vara delvis främmande inför tanken på bön. Mitt råd blir då att skaffa senaste numret av Sankt Olof som ägnas i sin helhet åt bön. Det är synnerligen inspirerande och lärorik läsning.

…på hela Covid-pandemins följdverkningar som håller människor ifrån varandra måste det nog snart bli. Jag tillhör inte de självutnämnda smittskyddsläkarnas skara, men jag vet att människor mår bättre av att ibland vara tillsammans än att alltid vara helt ensamma. Om inte annat – vaccinera dig! Ju fler som är vaccinerade dess snabbare kan vi återgå till ett fungerande samhälle – och det menar jag att är både människors och Guds vilja!

…på dagens blogg-skrivande borde det nog också bli. Ingen orkar ju nuförtiden läsa särskilt långa texter. Jag önskar dig en god fortsättning på det nya året. Låt var sak ta sin tid; ägna dig och bön och arbete; sov, läs och skratta mycket; se till att vara vaccinerad och lita på allt kommer att gå bra!

Bilden får liksom bli en slut-fanfar för julen som nu är SLUT!